Nya 3:12-reglerna nu som lagrådsremiss

Regeringen har nu publicerat sin lagrådsremiss med det slutliga förslaget på ändringar i 3:12-regelverket. 3:12-reglerna, bestämmer hur utdelning och kapitalvinster ska beskattas för ägare av fåmansbolag. Ändringar av bestämmelserna har länge diskuterats då reglerna kritiserats för att vara både komplicerade och svårtillämpade.

Förslaget påverkar möjligheterna att få utdelning eller kapitalvinst till 20 procents beskattning. Reglerna som föreslås träda i kraft den 1 januari 2026 innefattar bland annat följande:
​
Nytt grundbelopp: En ny modell för beräkning av gränsbeloppet föreslås införas. I stället för en huvudregel och en förenklingsregel ska en gemensam beräkningsregel tillämpas. Gränsbeloppet föreslås motsvara fyra inkomstbasbelopp (322 400 kr år 2025) fördelat på delägarnas andelar. En delägare som äger andelar i flera företag kan endast räkna med ett enda grundbelopp totalt, vilket fördelas proportionellt mellan företagen. Tidigare var gränsbeloppet 2 ¾ inkomstbasbelopp.

Slopad ränta på det sparade utdelningsutrymmet: Räntan på det sparade utdelningsutrymmet föreslås slopas. Detta anses kompenseras av det högre gränsbeloppet. Alla delägare får emellertid öka gränsbeloppet med en ränta motsvarande statslåneräntan ökad med nio procentenheter på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kr.

Slopat löneuttagskrav och kapitalandelskrav samt införandet av ett löneavdrag: Löneuttagskravet och kapitalandelskravet (”fyraprocentsspärren”) föreslås slopas. I stället för löneuttagskravet ska ett löneavdrag om åtta inkomstbasbelopp (644 800 kr år 2025) införas för varje delägare. Det innebär att samtliga delägare i fåmansföretag som anställer får möjlighet att tillgodoräkna sig löneunderlag i företaget oavsett ägarandel eller eget löneuttag. Samtidigt minskar löneavdraget det egna lönebaserade utrymmet.
Vidare föreslås det att ersättning till arbetstagare i företag som ägs genom en alternativ investeringsfond inte ska räknas med vid beräkning av löneunderlaget.

Sänkt karenstid: Dagens tidsgränser föreslås sänkas med ett år, från dagens femårsgräns (beskattningsåret och de fem föregående eller efterföljande beskattningsåren) till en ny fyraårsgräns (beskattningsåret och de fyra föregående eller efterföljande beskattningsåren). Detta har framför allt betydelse för bedömningen av hur länge en andel ska anses kvalificerad efter att en andelsägare har slutat att vara verksam i betydande omfattning i företaget och för bedömningen av bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet.

Avskaffande av index- och kapitalunderlagsreglerna: De regler som tidigare tillät indexuppräkning av anskaffningsutgiften för äldre aktier (förvärvade före 1990 eller 1992) samt kapitalunderlagsreglerna avskaffas. De avskaffade bestämmelserna föreslås dock enligt övergångsbestämmelser fortsatt gälla för beskattningsår som börjar före den 1 januari 2029.
 
Reglerna föreslås träda i kraft 1 januari 2026 men villkoras av att de får plats i höstens budgetproposition.

Vill du läsa Regeringens pressmeddelande finns det här 
​